När hjärtat skenade: vad jag lärde mig om hög puls och vad som faktiskt orsakade den

Det började en helt vanlig tisdag. Jag satt vid köksbordet med en kopp te, bläddrade i mobilen och planerade middagen, när jag plötsligt kände hur hjärtat började rusa. Det var inte bara en snabbare rytm, utan en riktigt obehaglig hjärtklappning som kom från ingenstans. Jag frös till. Vad var det som hände med mig?

Jag reste mig försiktigt, tog några djupa andetag och kände efter. Yrseln smög sig på, ansiktet blev hett och jag kunde nästan höra hur pulsen dunkade i öronen. Det kändes inte normalt. Det var som om kroppen gick på högvarv fast jag bara suttit stilla. Jag tog pulsen och fick 118 slag per minut. I vila. Det här var definitivt inte min vilopuls. Det blev början på en kväll som lärde mig mer om mitt eget hjärta än alla år innan tillsammans.

Vad som räknas som hög puls i vila

Efter att hjärtat lugnat sig lite, men oron hängde kvar, började jag läsa på. För vad är hög puls egentligen? Jag visste att en normal vilopuls för vuxna brukar ligga mellan 60 och 100 slag per minut, med 60 till 80 som det allra vanligaste. När pulsen i vila överstiger 100 slag per minut räknas det medicinskt som takykardi, en term som helt enkelt betyder snabb hjärtfrekvens. Mitt värde på 118 låg alltså långt över gränsen.

Vältränade människor kan ha vilopuls ner mot 40 till 50 utan att det är ett problem. För oss andra är riktmärket alltså 60 till 80 i vila. Det jag inte hade tänkt på tidigare var att vilopulsen säger något om kroppens grundbelastning. Enligt en svensk studie från Karolinska Institutet finns ett tydligt samband mellan högre vilopuls och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, och risken stiger redan inom det som räknas som normalt. Det fick mig att tänka annorlunda om de där 70-75 slagen per minut jag tagit för givet.

Sinustakykardi och takykardi: så skiljer de sig

När pulsen är hög är det första läkare vill veta är om hjärtrytmen är regelbunden eller oregelbunden, och om den byggts upp gradvis eller startat plötsligt. Det är skillnaden mellan något ofarligt och något som behöver utredas. Enligt Läkemedelsboken byggs hög puls vid stress och oro upp gradvis och beror på en sinustakykardi, vilken är ofarlig. Förmaksflimmer ger däremot oftast en oregelbunden puls, och paroxysmal takykardi (SVT) känns som att hjärtat plötsligt slår om till ett mycket högre tempo och lika plötsligt slår tillbaka.

För mig var pulsen regelbunden men hög, och den hade inte startat med en plötslig knäpp. Det är typiskt för sinustakykardi, alltså att den normala rytmen från sinusknutan i hjärtat slår snabbare än vanligt. Det är samma rytm som du har när du springer, fast utan ansträngningen som motiverar den. Det betyder att det finns en orsak utanför hjärtat som driver hjärtfrekvensen, och att man måste leta där. Hos mig blev det jakten på vad i vardagen som plötsligt ändrats.

Tankarna började snurra: vilka sjukdomar ger hög puls?

Min första tanke var: har jag blivit sjuk? Varför får man hög puls utan att ha rört sig? Det kändes inte som stress, även om det kanske fanns lite i bakgrunden, och jag hade sovit som vanligt. Men när jag började googla insåg jag hur många faktorer som faktiskt kan ligga bakom. Stress, koffein, vätskebrist, infektioner, hormonförändringar, till och med förklimakteriet kunde spela in.

Det som gjorde mig mest nervös var att läsa om förmaksflimmer. Det stod att det kan ge plötslig hjärtklappning, oregelbunden puls och ibland inte märkas alls förrän det är för sent. Jag är inte hypokondrisk av mig, men där och då blev jag verkligen rädd. Det var den frågan jag ställde mig hela kvällen: vilka sjukdomar ger hög puls?

Här är de vanligaste medicinska orsakerna jag stötte på, ordnade efter hur sannolika de är hos en i övrigt frisk vuxen.

Jag jämförde mina symptom med tabellen och kom fram till att det med stor sannolikhet rörde sig om något kopplat till koffein eller stimulanser. Pulsen var regelbunden, hade byggts upp gradvis och inga andra varningstecken fanns. Men jag bestämde mig ändå för att gå igenom allt jag gjort den senaste veckan, för säkerhets skull. Och då föll bitarna på plats.

Ett litet tillskott med stor effekt

Några dagar tidigare hade jag börjat med ett nytt kosttillskott jag köpt. Det skulle ge ”energi och fokus”, och jag hade tänkt att det kunde vara bra nu när vårtröttheten slog till. Men jag hade inte läst det finstilta. Det innehöll guarana, en sydamerikansk växt vars frön är fulla av koffein. Och jag som redan reagerar starkt på vanligt kaffe.

Det jag inte visste var hur koncentrerat det är. Livsmedelsverket beskriver guarana som en av flera naturliga koffeinkällor, och guaranaextrakt innehåller mellan 3,5 och 5 procent koffein, vilket är ungefär dubbelt så mycket per gram som en kaffeböna. En kapsel med 500 milligram guaranaextrakt kan alltså innehålla 175 till 250 milligram koffein, vilket motsvarar två till tre koppar kaffe i ren koffeindos. Lägg till mina två morgonkaffe och vi pratar om en daglig koffeindos jag aldrig haft i mitt liv.

När jag slutade ta tillskottet blev det skillnad direkt. Inga fler plötsliga rusningar, inga fler hjärtklappningar. Pulsen låg återigen runt 70 till 75 i vila, min normala vilopuls. Det var en lättnad och ett uppvaknande på samma gång. Hur lite det krävts för att kasta in mig i ett tillstånd jag inte kände igen.

När du faktiskt ska söka vård

Jag hade tur att min hjärtklappning var ofarlig. Men det är inte alla som har det. Det är värt att veta exakt när man ska kontakta vården och hur akut det är. Här är riktlinjerna jag fick från min läkare och som även återges av 1177 Vårdguiden.

För mindre akuta symtom är vårdcentralen rätt nivå. Boka tid om du har återkommande episoder av hög puls i vila, om pulsen är ihållande över 100 även efter vila och utan tydlig orsak, om du märker oregelbunden puls även när du inte är ansträngd, eller om hjärtklappning kombineras med viktnedgång, värmekänslighet eller darrningar (kan vara sköldkörteln). En enkel undersökning med EKG och blodprov kan svara på det mesta.

Så tar du pulsen rätt

Innan jag fick min hjärtklappning hade jag aldrig tagit pulsen själv. Jag visste inte ens säkert var man känner. Det visade sig vara enklare än jag trott och något som är värt att lära sig, eftersom det ger en känsla för vad som är normalt för just dig.

1. Sätt dig ner och vila i fem minuter. Ta inte pulsen direkt efter att du gått upp för trappan eller druckit kaffe.
2. Hitta pulsen på handleden. Lägg pek- och långfingret på insidan av handleden, mot tumsidan, och tryck lätt tills du känner ett dunk. Pulsen kan också tas på halsen, längs sidan av luftstrupen.
3. Räkna i 30 sekunder och multiplicera med två. Det ger slag per minut. Räkna i en hel minut om pulsen känns oregelbunden.
4. Notera om rytmen är jämn eller hoppig. Det är minst lika viktigt som siffran. En oregelbunden rytm bör alltid undersökas med EKG, även om frekvensen är normal.
5. Mät vid samma tid i några dagar. Helst på morgonen innan du stigit upp. Det ger din riktiga vilopuls.

Att lyssna inåt: inte alltid min starkaste sida

Den här lilla krisen har fått mig att tänka till. Jag har börjat ta pulsen ibland, bara för att ha koll på vad som är normalt för mig. Jag har lärt mig vad normal puls faktiskt innebär och att kroppen ofta vet före jag själv gör det när något är på väg att spåra ur.

Förut hade jag bara ryckt på axlarna och tänkt att det går över. Men nu har jag förstått att hög puls inte alltid är så oskyldigt som det kan verka. I mitt fall var det koffein. Det hade också kunnat vara något allvarligare, som förmaksflimmer eller en annan hjärtsjukdom. Jag är glad att jag tog mig tid att förstå skillnaden istället för att antingen panika eller ignorera. Det är någonstans däremellan vuxenheten ligger när det gäller hälsa.

Vanliga frågor om hög puls

Vad räknas som hög vilopuls?
För vuxna räknas en vilopuls över 100 slag per minut som takykardi. Den normala vilopulsen för en frisk vuxen ligger mellan 60 och 100 slag per minut, med 60 till 80 som det vanligaste. Vältränade kan ha så låg vilopuls som 40 till 50, vilket är helt normalt för dem.

Är det farligt med hög puls i vila?
Det beror på orsaken. Sinustakykardi från stress, koffein eller feber är oftast ofarlig och går över när orsaken försvinner. Förmaksflimmer, paroxysmal takykardi och hög puls från hjärtsjukdom kräver utredning och ibland behandling. Den enklaste tumregeln är: om pulsen är regelbunden och har en tydlig orsak, är den oftast ofarlig. Om den är oregelbunden, plötslig eller följd av andra symtom, ska den utredas.

Vad är skillnaden mellan sinustakykardi och förmaksflimmer?
Sinustakykardi är att hjärtats normala rytm slår snabbare än vanligt, och rytmen är regelbunden. Förmaksflimmer är en rytmstörning där förmaken slår oregelbundet och okoordinerat, vilket ger en oregelbunden puls. Sinustakykardi byggs ofta upp gradvis och avtar lika gradvis, medan förmaksflimmer kan komma plötsligt och kvarstå i timmar eller dygn. EKG är det enda säkra sättet att skilja dem åt.

Kan stress ge hög puls i flera dagar?
Ja, långvarig stress kan hålla pulsen förhöjd över tid eftersom kroppens stresshormoner som adrenalin och kortisol håller hjärtfrekvensen uppe. Det är ett tecken på att kroppen är i ett konstant beredskapsläge och något att ta på allvar. Återhämtning, sömn, fysisk aktivitet och eventuellt samtalsstöd kan hjälpa.

Hur mycket koffein per dag är säkert?
Den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA bedömer att upp till 400 milligram koffein per dag är säkert för en frisk vuxen, vilket motsvarar ungefär fyra koppar bryggkaffe. Personer som är extra känsliga för koffein kan reagera på betydligt mindre, och gravida rekommenderas högst 200 milligram per dag. Tänk på att kosttillskott, energidrycker och vissa värktabletter också innehåller koffein.

Kan klimakteriet ge hög puls?
Ja, hormonella förändringar i förklimakteriet och klimakteriet kan ge hjärtklappning och förhöjd puls, oftast i samband med vallningar och nattsvettningar. Sjunkande östrogen påverkar det autonoma nervsystemets reglering av hjärtfrekvensen. Det är vanligt och oftast ofarligt, men om det dyker upp första gången är det värt att utreda andra orsaker först.

Hur snabbt går hög puls från koffein ner igen?
Koffeins halveringstid i kroppen är ungefär fem timmar för en frisk vuxen, men varierar mellan tre och nio timmar beroende på lever, ålder och eventuella läkemedel. Det innebär att hög puls från koffein normalt klingar av inom fyra till åtta timmar, men hos koffeinkänsliga personer kan effekten kvarstå längre. Vätska, vila och tid är det som hjälper.

Ska jag oroa mig över min vilopuls om den är 90?
En vilopuls på 90 ligger inom det normala intervallet, men i den övre delen. Det är värt att notera och eventuellt arbeta med om det är din vana siffra. Konditionsträning är det enklaste sättet att sänka vilopulsen, och en sänkning på 5 till 10 slag är realistisk på några månader. Om vilopulsen plötsligt höjt sig från ditt tidigare normalvärde till 90 är det något att kolla med vården.

Om du själv upplevt samma sak, att hjärtat plötsligt rusar iväg utan tydlig anledning, vill jag säga: ta det på allvar utan att panika. Mät pulsen, känn om rytmen är jämn, gå igenom vad du ätit och druckit och börjat med, och sök vård om bilden inte stämmer. Det jag tar med mig är att kroppen ofta säger ifrån långt innan det blir farligt. Vår uppgift är att lära oss lyssna utan att skrämma upp oss själva.

Skriven av

Johanna Nordstrøm

Skribent & bloggare

Johanna skriver om vardagen, maten, människorna och allt däremellan. Hon bor i Stockholm med sin familj och har bloggat sedan 2024 om allt från klimakteriet och köksbordssamtal till populärkultur och personliga funderingar.