Ungdomsspråket jag inte förstod på tunnelbanan

Jag har alltid älskat språk. Jag är den som rättar stavfel i menyer, som älskar korsord och som kan bli uppriktigt lycklig av ett välformulerat sms. Men ibland undrar jag ändå: vad är det som händer med svenskan? Och varför pratar alla tonåringar som om de vore från en helt annan planet?

I detta inlägg har jag samlat ihop de ord jag hört, vad de betyder och varifrån de kommer. Det är till dig som också känner dig lite vilse i ungdomens språk. Om du gillar att fundera på språk och människor kan du också läsa min artikel om konstiga namn i Sverige som faktiskt godkänts.

Det började på tunnelbanan

En eftermiddag i Stockholm satt jag på tunnelbanan, ganska trött efter en lång dag. Mitt emot mig satt tre ungdomar och pratade högt, snabbt och med uttryck jag aldrig hört förut. Jag försökte hänga med, men insåg ganska snart att jag förstod kanske 20 procent. Max.

Där och då föddes idén till det här inlägget. Jag började skriva ner ord jag hörde. Senare har jag fått hjälp av både mina barn och Google för att förstå vad de faktiskt betyder. Det visade sig vara en hel resa in i något som forskare kallar förortssvenska.

Vad är ortenslang och förortssvenska?

Innan vi går in på orden vill jag förklara något jag lärde mig. Språkforskare skiljer faktiskt på två saker. Enligt Institutet för språk och folkminnen är förortsslang ett slangpräglat ungdomsspråk, medan förortssvenska är en standardnära svenska med en särskild språkrytm och ofta rak ordföljd.

Den slang som talas bland ungdomar är ett informellt vardagligt talspråk. Det innehåller många ord från arabiska, kurdiska, turkiska, somaliska och engelska. Språket används framför allt för att markera identitet och grupptillhörighet. Det är alltså inte slarv, utan ett medvetet sätt att visa vem man hör ihop med.

Sök i min slangordlista

Eftersom listan blev lång byggde jag ett litet sökverktyg. Skriv ett ord eller en del av ett ord så filtreras listan direkt. Du kan också bara skrolla i den.

Orten-slang som tagit plats i vardagen

Den här gruppen ord kommer ofta från arabiska, turkiska eller andra språk som talas i Sveriges förorter. Många har smugit sig in i ungdomars vardagsspråk, och ibland vet man inte om man ska skratta eller googla.

• Ksek betyder pengar. Vanligtvis i sammanhang där någon säger att de måste ”fixa ksek”.
• Gahba betyder ett grovt skällsord för kvinna. Inte ett ord jag vill höra i vardagen. Ursprungligen från arabiskan.
• Tamam betyder okej, klart, det är lugnt. Kommer från turkiskan.
• Vamos betyder kom igen, nu kör vi. Ett spanskt ord som ofta sägs med energi.
• Hayati betyder mitt liv, ett kärleksfullt ord. Kommer från arabiskan, där hayat betyder liv.
• Kelb betyder hund, men som ett förolämpande uttryck. Från arabiskan.
• Ajt betyder okej, det är lugnt. Ett avslut på konversationer, nästan som ett punkttecken.
• Shuno betyder kille eller snubbe, ofta använt i storstäder.
• Gawad betyder ett hårt och förolämpande skällsord, ibland använt i bråk. Från arabiskan.

Gen Z-slang direkt från internet

Den här typen av slang kommer ofta från TikTok, Instagram, YouTube och andra plattformar där dagens ungdomar hänger. Orden är engelska, men används nästan som om de vore svenska.

• Sigma betyder att vara kall, känslomässigt avstängd eller tuff. Ofta som en sorts beundran: ”Han är så sigma.”
• Slay betyder att se fantastisk ut eller göra något imponerande med självförtroende. ”Hon bara slayade på festen.”
• GOAT betyder Greatest of All Time, alltså den bästa någonsin på något. ”Du är GOAT, mamma!”
• POV betyder Point of View, synvinkel. På nätet används det som en berättarstil i videor.
• Rizz betyder charm eller förmågan att flirta. ”Han har mycket rizz.”
• Cap betyder lögn. ”No cap” betyder på riktigt, ingen lögn.
• Mid betyder medelmåttigt, varken bra eller dåligt.
• Delulu betyder att vara orealistisk. En förkortning av engelskans delusional.

Fler ord från vardagssnacket i storstan

Det tar aldrig slut, och det är faktiskt lite kul. Här är ytterligare några uttryck jag stött på, särskilt bland ungdomar i Stockholm. En blandning av utländska uttryck, slang och egenpåhittade ord som spridit sig som en löpeld.

• Ajde betyder kom igen, skynda dig. Kommer från serbiska och bosniska.
• Walla betyder jag svär eller jag lovar. Kommer från arabiskans wallah, jag svär vid Gud.
• Sharmota betyder ett väldigt grovt skällsord för kvinna. Kommer från arabiskan. Väldigt hårt.
• Keff betyder dåligt, segt, trist. Kommer troligen från arabiskans kef.
• Habibi betyder älskling, min käraste. Kommer från arabiskan. Används både gulligt och ironiskt.
• Jalla betyder kom igen, skynda dig. Kommer från arabiskans yalla.
• Haiwan betyder djur, men som förolämpning. Kommer från arabiskan.
• Aina betyder polisen. Ursprunget är omtvistat, troligen från turkiskan.
• Beckna betyder att sälja droger. Ursprungligen slang från förorten, ofta i raptexter.

Orden från snällast till hårdast

En sak jag tänkte mycket på var hur stor skillnad det är på orden. Vissa är kärleksfulla, andra är riktigt grova. Här är hur jag skulle gradera de vanligaste:

Den här graderingen är just därför jag tycker det är viktigt att förstå orden. Skillnaden mellan habibi och sharmota är enorm, även om båda kommer från arabiskan och kan låta exotiska för en oinvigd vuxen.

Vad händer med svenskan?

Jag tycker det är både fascinerande och förvirrande att se hur snabbt språket förändras. Och hur mycket inflytande som kommer från andra språk, musik, TikTok och olika subkulturer. När jag var tonåring fanns det visserligen också uttryck våra föräldrar inte fattade. Men jag är inte säker på att vi hade lika många ord som faktiskt var hämtade från helt andra språk.

Det får mig att känna mig lite gammal, om jag ska vara ärlig. Men samtidigt vill jag förstå och hänga med. Åtminstone så att jag inte stirrar tomt när mina barn säger något i stil med ”Vamos, shuno, vi drar!”. Språkforskare påpekar dessutom att detta inte är något nytt. Enligt språktjänsten Babbel har slang alltid funnits, och många ord vi tycker är helt vanliga idag, som fika eller dejt, började faktiskt som slang.

Det handlar inte bara om slang

Många av de här orden bär på något mer än bara ungdomlig jargong. Vissa är snälla, andra väldigt hårda. Och att förstå dem handlar inte bara om att hänga med. Det handlar också om att kunna tolka ton, sammanhang och intention. Är det en flirt, en förolämpning, en bekräftelse eller bara ett sätt att låta tuff?

Som mamma känner jag ibland ett behov av att säga till. Att vissa ord faktiskt inte är okej. Samtidigt vill jag inte vara den där tjatiga som inte förstår. Balansen är inte alltid lätt att hitta. Men jag tror att kunskap är nyckeln. Det är lättare att prata med sina barn om språk när man faktiskt vet vad orden betyder.

Jag lär mig, sakta men säkert

Min dotter skrattar ofta åt mig när jag försöker använda orden själv. ”Mamma, du kan inte säga ajt sådär, du måste ha rätt ton.” Jag ger upp efter några försök, men jag lyssnar och lär mig. Kanske inte för att använda själv, men för att förstå.

Och det är faktiskt ganska kul att upptäcka att det språk man trodde man kunde fortfarande kan överraska. Så om du, precis som jag, undrat vad ungdomarna egentligen säger, nu har du åtminstone fått ett litet hum. Det finns förstås många fler uttryck, och det kommer nya hela tiden. Men jag tänker fortsätta skriva ner dem.

Vanliga frågor om ungdomsspråk

Vad är ortenslang?
Ortenslang, även kallat förortsslang eller miljonsvenska, är ord och uttryck som vuxit fram i Sveriges förorter. Det är ofta utländska ord som försvenskats eller svenska ord som fått ny betydelse. Många ord kommer från arabiska, turkiska, kurdiska och somaliska. Slangen används framför allt för att markera identitet och grupptillhörighet.

Vad är skillnaden mellan förortsslang och förortssvenska?
Enligt Institutet för språk och folkminnen är förortsslang ett slangpräglat ungdomsspråk med många låneord, medan förortssvenska är en standardnära svenska med en särskild språkrytm och ofta rak ordföljd. De är alltså två relaterade men olika fenomen.

Vad betyder walla?
Walla betyder ”jag svär” eller ”jag lovar”. Det kommer från arabiskans wallah som betyder ”jag svär vid Gud”. Det används ofta som en förstärkning: ”Walla, jag såg det själv!”

Vad betyder keff?
Keff betyder dåligt, segt eller trist. Det kommer troligen från arabiskans kef. Exempel: ”Det där var keff”, alltså kasst eller riktigt dåligt.

Vad betyder habibi?
Habibi betyder älskling eller min käraste och kommer från arabiskan. Det används både kärleksfullt och ironiskt. ”Chilla habibi!” kan vara både en flirt och en tillsägelse beroende på ton.

Vad betyder jalla?
Jalla betyder kom igen, skynda dig eller gå. Det kommer från arabiskans yalla och används ofta med stressad ton: ”Jalla, vi måste dra nu!”

Vad betyder sigma?
Sigma är Gen Z-slang för att vara kall, känslomässigt avstängd eller tuff på ett beundransvärt sätt. Det kommer från internetkultur och används ofta som ”Han är så sigma”. Det syftar på en självständig person som inte bryr sig om vad andra tycker.

Vad betyder slay?
Slay betyder att göra något imponerande eller se fantastisk ut, ofta med självförtroende. Det kommer från engelskan och engelsk internetkultur. ”Hon slayade på festen” betyder att hon ägde hela rummet.

Vad betyder rizz?
Rizz är Gen Z-slang för charm eller förmågan att flirta och charma någon. Det är en förkortning av engelskans charisma. ”Han har mycket rizz” betyder att han är bra på att charma.

Vad betyder no cap?
Cap betyder lögn på Gen Z-slang. ”No cap” betyder alltså ”ingen lögn” eller ”på riktigt”. Det används för att betona att man menar allvar: ”Den filmen var bäst, no cap.”

Varför pratar ungdomar slang?
Ungdomar använder slang för att markera identitet och grupptillhörighet, uttrycka känslor på ett sätt som känns äkta, och skapa gemenskap. Det är inte ett tecken på sämre språk, utan en naturlig del av hur språk alltid utvecklats. Varje generation har haft sin egen slang.

Är ungdomsspråk ett hot mot svenskan?
Språkforskare menar generellt att slang inte hotar svenskan. Tvärtom är det ett tecken på ett levande språk. Många slangord försvinner snabbt, medan andra blir en bestående del av svenskan. Ord som fika, dejt och kul började alla som slang.

Hur håller man som förälder koll på nya slangord?
Det enklaste är att fråga sina barn direkt. De flesta förklarar gärna. Du kan också följa ungdomskonton på sociala medier eller använda sajter som förklarar nya ord. Det viktigaste är att visa nyfikenhet utan att döma, vilket öppnar för bra samtal om språk och ton.

Skriven av

Johanna Nordstrøm

Skribent & bloggare

Johanna skriver om vardagen, maten, människorna och allt däremellan. Hon bor i Stockholm med sin familj och har bloggat sedan 2024 om allt från klimakteriet och köksbordssamtal till populärkultur och personliga funderingar.