Vad säger ungdomarna nuförtiden?

Jag har alltid älskat språk. Jag är den som rättar stavfel i menyer, som älskar korsord och som kan bli uppriktigt lycklig av ett välformulerat sms. Men ibland undrar jag ändå – vad är det som händer med svenskan? Och varför pratar alla tonåringar som om de vore från en helt annan planet?

Det började på tunnelbanan

En eftermiddag i Stockholm satt jag på tunnelbanan, ganska trött efter en lång dag. Mitt emot mig satt tre ungdomar och pratade – högt, snabbt och med uttryck jag aldrig hört förut. Jag försökte hänga med, men insåg ganska snart att jag förstod kanske… 20 procent. Max.

Där och då föddes idén till det här inlägget. Jag började skriva ner ord jag hörde – och senare har jag fått hjälp av både mina barn och Google för att förstå vad de faktiskt betyder.

Ord som inte låter som svenska

De flesta av de här uttrycken hör jag främst i storstäder – framför allt i Stockholm – och de låter inte alls som den svenska jag växte upp med. Men de är en del av språket idag, vare sig jag vill eller inte.

Orten-slang som tagit plats i vardagen

Den här gruppen ord kommer ofta från arabiska, turkiska eller andra språk som talas i Sveriges förorter. Många har smugit sig in i ungdomars vardagsspråk – och ibland vet man inte om man ska skratta eller googla.

• Ksek betyder: pengar. Vanligtvis i sammanhang där någon säger att de måste ”fixa ksek” eller att något kostar ”mycket ksek”.
• Gahba betyder: ett grovt skällsord för kvinna, ungefär som att kalla någon för slampa. Inte ett ord jag vill höra i vardagen. Ursprungligen från det arabiska språket.
• Tamam betyder: okej, klart, det är lugnt. Kommer från turkiskan. Ett användbart ord i många sammanhang.
• Vamos betyder: kom igen, nu kör vi! Ofta sagt med lite energi – ”Vamos!” innan man drar till stan eller gymmet. Vamos är för övrigt ett spanskt ord.
• Hayati betyder: mitt liv – ett kärleksfullt ord, lite som att säga älskling eller hjärtat. Ganska fint faktiskt. Det är ett grekiskt ord från första början som användes för att beskriva en helare eller läkare.
• Kelb betyder: hund, men som ett förolämpande uttryck. Inte gulligt, snarare förolämpande. Även detta ord är från arabiskan.
• Ajt betyder: okej, det är lugnt. Ett avslut på konversationer, nästan som ett punkttecken: ”Ajt, vi hörs.”
• Shuno betyder: kille eller snubbe, ofta använt i storstäder. ”Vem är den där shunon?” hörde jag en gång. Jag tog reda på att ordet faktiskt har sina rötter från engelska ordet ”shun”.
• Gawad betyder: ett hårt och förolämpande skällsord, ibland använt i bråk eller konflikt. Ordet finns i det arabiska språket.

Gen Z-slang direkt från internet

Gen Z-slang direkt från internet

Den här typen av slang kommer ofta från TikTok, Instagram, Youtube och andra plattformar där dagens ungdomar hänger. Orden är engelska, men används nästan som om de vore svenska.

• Sigma betyder: att vara kall, känslomässigt avstängd eller tuff. Ofta används det som en sorts beundran: ”Han är så sigma.”
• Slay betyder: att se fantastisk ut eller göra något imponerande, ofta med självförtroende. ”Hon bara slayade på festen igår” – det vill säga, hon ägde hela rummet.
• GOAT betyder: Greatest of All Time – alltså den bästa någonsin på något. Kan användas om allt från Zlatan till någon som bakar världens godaste kanelbullar. ”Du är GOAT, mamma!” sa min son en gång, och jag valde att ta det som en komplimang.
• POV betyder: Point of View, alltså synvinkel. Men på nätet används det som en berättarstil, särskilt i videor – till exempel: ”POV: du är den enda som inte förstår vad som sägs på bussen.” Det sätter tittaren direkt i berättelsen, ofta med en ironisk eller humoristisk twist.

Fler ord från vardagssnacket i storstan

Det tar aldrig slut – och det är faktiskt lite kul. Här är ytterligare några uttryck jag stött på, särskilt bland ungdomar i Stockholm. En blandning av utländska uttryck, slang och egenpåhittade ord som spridit sig som en löpeld.

• Ajde betyder: kom igen, skynda dig. Kommer från serbiska/bosniska och används lite som ”nu kör vi!” eller ”rör på dig!”
• Walla betyder: jag svär, eller ”jag lovar”. Kommer från arabiskan och används ofta som förstärkning: ”Walla, jag såg det själv!”
• Sharmota betyder: ett väldigt grovt skällsord för kvinna, ungefär som ”hora”. Kommer från arabiskan. Väldigt hårt – och absolut inget man vill att ens barn ska använda.
• Keff betyder: dåligt, segt, trist. Kommer troligen från arabiskan (kif/kef), där det också betyder något negativt. ”Det där var keff” – alltså kasst eller riktigt dåligt.
• Habibi på svenska: älskling, min käraste. Kommer från arabiskan. Ett väldigt vanligt ord som används både gulligt och ironiskt – ”Chilla habibi!” kan vara både en flirt och en tillsägelse.
• Jalla betyder: kom igen, skynda dig, gå! Kommer från arabiskan (yalla), och används ofta med stressad ton – ”Jalla, vi måste dra nu!”
• Haiwan betyder: djur, men som förolämpning. Kommer från arabiskan och används för att kalla någon för dum eller ociviliserad. Inte särskilt smickrande.
• Aina betyder: polisen. Det exakta ursprunget är omtvistat, men det tros komma från romani eller turkiska, och har länge använts i förortssvenska och hiphop. ”Aina kommer” betyder alltså att man borde sticka.
• Beckna betyder: sälja droger. Ursprungligen slang från förorten, sannolikt en försvenskning av engelskans ”to be connected” eller ett kodord som utvecklats internt. Ofta använt i raptexter och ungdomsspråk.

Vad händer med svenskan?

Jag tycker det är både fascinerande och förvirrande att se hur snabbt språket förändras. Och hur mycket inflytande som kommer från andra språk, musik, TikTok och olika subkulturer. När jag var tonåring fanns det visserligen också uttryck våra föräldrar inte fattade – men jag är inte säker på att vi hade lika många ord som faktiskt var hämtade från helt andra språk.

Det får mig att känna mig lite gammal, om jag ska vara ärlig. Men samtidigt vill jag förstå, hänga med – åtminstone så jag inte stirrar tomt när mina barn säger något i stil med ”Vamos, shuno – vi drar!”

Det handlar inte bara om slang

Många av de här orden bär på något mer än bara ungdomlig jargong. Vissa är snälla, andra väldigt hårda. Och att förstå dem handlar inte bara om att hänga med – det handlar också om att kunna tolka ton, sammanhang och intention. Är det en flirt, en förolämpning, en bekräftelse eller bara ett sätt att låta tuff?

Som mamma känner jag ibland ett behov av att säga till. Att vissa ord faktiskt inte är okej. Samtidigt vill jag inte vara den där tjatiga som inte förstår. Balansen är inte alltid lätt att hitta.

Jag lär mig – sakta men säkert

Min dotter skrattar ofta åt mig när jag försöker använda orden själv. ”Mamma, du kan inte säga ajt sådär, du måste ha rätt ton.” Jag ger upp efter några försök, men jag lyssnar – och lär mig. Kanske inte för att använda själv, men för att förstå.

Och det är faktiskt ganska kul att upptäcka att det språk man trodde man kunde, fortfarande kan överraska.

Ajt – vi hörs snart igen

Så om du, precis som jag, undrat vad ungdomarna egentligen säger – nu har du åtminstone fått ett litet hum. Det finns förstås många fler uttryck, och det kommer nya hela tiden. Men jag tänker fortsätta skriva ner dem. För språket är levande, föränderligt och ibland helt obegripligt – men alltid värt att utforska.

Ajt? Vamos!

/En nyfiken (och något förvirrad) mamma