Vad jag lärt mig om varför jag fryser hela tiden

Det är något särskilt med hösten. Mörkret kryper in, temperaturen sjunker, och jag finner mig själv huttrande trots att jag har lager på lager med kläder. Den där obehagliga, genomträngande kylan verkar inte vilja ge med sig. Så jag började fundera. Varför fryser jag hela tiden? Lågt BMI läste jag kunde vara en orsak, men det är knappast min sak. Jag vet att jag inte har låg kroppsvikt. Men kunde det vara något annat som låg bakom?

Efter att ha läst mig igenom ämnet, pratat med en sjuksköterska och tagit ett blodprov insåg jag att många faktorer kan påverka varför man konstant känner sig kall. En del är specifika för kvinnor, andra är medicinska och faktiskt värda att utreda. Det här är vad jag lärde mig under den hösten, vad blodprovet visade, och hur jag tänker om det idag.

Kvinnor fryser mer, och här är varför

Det är faktiskt vetenskapligt bekräftat att kvinnor generellt fryser mer än män. En forskningsstudie från 2015 visade att män trivdes bäst i 22 grader inomhus medan kvinnor föredrog cirka 2,7 grader varmare temperatur. Det är inte en liten skillnad, det är hela tre gradskala-streck på elementet.

Anledningen ligger i kroppens uppbyggnad. Kvinnor har generellt mer underhudsfett som isolerar de inre organen, men detta innebär också att blodet hamnar djupare under huden. Resultatet blir att händer och fötter blir kallare snabbare än hos män, eftersom värmen helt enkelt inte når ytan på samma sätt. Vi har också i genomsnitt lägre muskelmassa, och muskler genererar värme när de arbetar. Mindre muskler innebär mindre värme.

Hormoner spelar också in. Östrogen påverkar blodkärlens sammandragning och temperaturreglering, vilket gör att kvinnor reagerar starkare på kalla miljöer. Det här är inte en ursäkt för att skruva upp värmen, det är fysiologi. Men det förklarar varför det aldrig blir helt rättvist på kontoret.

De fem vanligaste medicinska orsakerna att utreda

När jag läste vidare insåg jag att frusenhet faktiskt kan vara ett ganska användbart symtom diagnostiskt, eftersom det följer med flera vanliga tillstånd som annars är svåra att upptäcka tidigt. Här är de orsaker som oftast nämns, sorterade efter hur vanliga de är hos kvinnor i vuxen ålder:

Tabellen är inte uttömmande. Diabetes, kroniska infektioner, kraftig viktnedgång, anorexi, vissa läkemedel (betablockerare, lugnande), hjärtsvikt och njursjukdom kan också ge frusenhet. Men för en frisk kvinna mellan 30 och 50 är det de fem ovan som är mest sannolika.

Hypotyreos, det jag själv kollade först

När jag läste vidare om varför vissa människor fryser mer än andra stötte jag på hypotyreos, alltså låg sköldkörtelfunktion. Det är ett tillstånd som drabbar betydligt fler kvinnor än män. Enligt Kry är ungefär 4 av 5 personer med hypotyreos kvinnor, och besvären ökar dessutom med stigande ålder, ofta i samband med klimakteriet.

Sköldkörteln sitter på halsens framsida och styr ämnesomsättningen. När den producerar för lite hormon går kroppen på lågvarv. Värmeproduktionen sjunker, blodcirkulationen blir långsammare, och frusenhet blir ett av de tidigaste symtomen. Andra tecken är ihållande trötthet, viktuppgång utan kostförändring, torr hud, hårtuna och förstoppning. Du behöver inte ha alla för att det ska vara värt att utreda, ett blodprov med TSH och fritt T4 ger ganska tydliga svar.

Behandlingen är livslång daglig tablett (levotyroxin), och de flesta mår bra med rätt dos. Det är värt att veta att normalisering av symtomen kan ta upp till ett år, även när TSH-värdena är på plats.

Järnbrist, vanligast hos kvinnor i fertil ålder

Det här är förmodligen den vanligaste orsaken till frusenhet hos kvinnor mellan 18 och 50, och den jag misstänkte mest hos mig själv. Järn behövs för att bilda hemoglobin, ämnet som transporterar syre i blodet. Brist gör att vävnader inte får tillräckligt med syre, vilket sänker värmeproduktionen och får extremiteterna att kännas kalla.

Det viktiga att förstå är att järnbrist är inte samma sak som anemi. Du kan ha för låga järndepåer (lågt ferritin) länge innan blodvärdet sjunker. Det är just den fasen där frusenhet, trötthet och tunt hår börjar märkas, men vanligt blodprov med Hb fortfarande ser normalt ut. Be därför uttryckligen om ferritin-värdet, inte bara Hb. Ferritin under 30 mikrogram per liter brukar räknas som tomma järndepåer hos kvinnor, även om laboratoriets referensvärde sätter gränsen lägre.

Riskfaktorer är menstruation (särskilt riklig), graviditet, vegetarisk eller vegansk kost, och vissa magsjukdomar. Behandlingen är järntillskott i tre till sex månader, men det är värt att utreda orsaken parallellt.

Klimakteriet kan göra dig både varm och frusen

Det här var en av de förvånande lärdomarna. Vi pratar oftast om klimakteriet i termer av värmevallningar, men sjunkande östrogen rubbar termoregleringen åt båda hållen. Många kvinnor i förklimakteriet beskriver att de växelvis fryser och blir varma, ibland under samma kväll. Det är hjärnans temperaturcentrum (hypotalamus) som blir mer känsligt och överreagerar på små temperaturförändringar.

Om frusenheten är ny för dig, är du över 40, och du dessutom märker oregelbunden mens, sömnstörningar eller humörsvängningar, är klimakteriet en rimlig hypotes. Det går att utreda med ett blodprov (FSH, östradiol), men diagnosen ställs ofta kliniskt. Jag har skrivit mer om mina egna upplevelser i artikeln om klimakteriet.

Raynauds fenomen, vita fingrar i kylan

Det här är ett ganska specifikt tillstånd som ofta missas. Raynauds fenomen innebär att blodkärlen i fingrar och tår dras ihop kraftigt vid kyla eller stress, ibland helt skär av blodflödet kortvarigt. Resultatet är fingrar som blir vita, sedan blå, och slutligen röda och smärtsamma när blodet återvänder. Det är dramatiskt synligt och svårt att missa när det väl händer.

Många kvinnor har en mild form utan att veta om det. Det är inte farligt i sig, men det kan vara associerat med autoimmuna sjukdomar i sällsynta fall (sekundär Raynaud), så det är värt att nämna för läkaren om det förekommer regelbundet. Behandlingen är främst förebyggande: vantar, undvika kall hantering av frysta livsmedel, värmedynor i skor.

Är det bara mörkret som påverkar?

Kanske är det så att hösten har en indirekt effekt utan att det är medicinskt fel. Vi får mindre solljus, vilket påverkar vårt humör, vår dygnsrytm och vår energinivå. Att vara konstant trött gör att kroppen drar ner på energiförbrukningen, vilket kan leda till att vi fryser mer. D-vitaminbrist är vanligt under svenska vintrar och kan i sig bidra till trötthet och köldkänsla, även om det inte är en direkt orsak till frusenhet.

Att sitta still länge minskar dessutom blodcirkulationen och får oss att känna oss kalla. Här är det rätt enkelt att testa själv om det är livsstilsrelaterat innan man springer till vården. Promenader 30 minuter om dagen, helst utomhus i dagsljus, gör skillnad inom ett par veckor om det är cirkulationen som är boven.

Vad du själv kan göra innan vården

Det här är de saker jag testade själv innan jag bokade vårdcentralen, och som faktiskt gjorde märkbar skillnad:

1. Rör dig regelbundet, helst kardio. Promenad, cykling eller jogging tre gånger i veckan höjer ämnesomsättningen mer än styrketräning ensamt. Effekten kommer redan efter 2 till 3 veckor.
2. Ät tillräckligt och regelbundet. Lågt blodsocker ger frusenhet. Hoppa inte över frukost, och balansera måltiderna med protein, fett och fiber.
3. Få i dig järn via maten. Rött kött, lever, blodpudding, baljväxter, mörkgröna bladgrönsaker. Drick C-vitaminhaltigt (apelsinjuice) till för bättre upptag.
4. Begränsa kaffet två timmar runt huvudmåltider. Koffein hämmar järnupptaget rejält.
5. Ta D-vitamintillskott från oktober till april. 25 till 50 mikrogram per dag är den allmänna rekommendationen för vuxna i Sverige.
6. Sov tillräckligt. Sömnbrist sänker termoregleringen och ökar köldkänslan dramatiskt redan efter 2 till 3 dåliga nätter.
7. Lager på lager med tunna plagg slår tjocka enstaka. Och ullsockor i sängen, alltid.

När du ska söka vård

Det allra mesta av frusenhet är harmlöst eller livsstilsrelaterat. Men det finns lägen där man inte ska gissa sig fram, utan boka tid på vårdcentralen för ett blodprovspaket:

När du bokar tid, säg uttryckligen att du vill kontrollera TSH, fritt T4, ferritin, B12, folat och blodstatus. Vissa vårdcentraler tar bara TSH och Hb om man inte är specifik. 1177 Vårdguiden har bra information om vilka prover som är relevanta vid misstanke om hypotyreos.

Mina reflektioner i efterhand

När jag väl tog blodproverna visade det sig att jag hade just järnbrist utan anemi (lågt ferritin men normalt Hb). Tre månader på järntillskott och en mer järnrik kost gjorde märkbar skillnad. Inte direkt över en natt, men gradvis. Det fina med att gå till vården var att jag slipper gissa, och att jag fick reda på att TSH var helt normalt.

Det jag tar med mig är att frusenhet inte är ett pinsamt litet besvär att avfärda, det är ofta kroppens sätt att signalera att något är ur balans. Hos kvinnor är det ofta järn, sköldkörteln eller hormoner som krånglar, men ibland är det bara hösten, mörkret och för lite rörelse. Skillnaden mellan att gissa och att veta är ett blodprov.

Vanliga frågor om att frysa hela tiden

Varför fryser jag hela tiden trots att andra inte gör det?
Vanligast hos kvinnor är järnbrist, hypotyreos, B12-brist eller Raynauds fenomen. Klimakteriet rubbar också termoregleringen. Lägre muskelmassa och mer underhudsfett gör dessutom att kvinnor i allmänhet fryser mer än män. Ett blodprov med TSH, ferritin och B12 ger ofta svar.

Vilka blodprover bör jag be om vid frusenhet?
TSH och fritt T4 (sköldkörteln), ferritin (järndepåer), B12 och folat (vitaminbrist), Hb och blodstatus (anemi), CRP (inflammation som påverkar ferritin). Vissa vårdcentraler kollar bara TSH och Hb om man inte ber specifikt om de andra.

Kan klimakteriet göra att man fryser?
Ja. Sjunkande östrogen rubbar hjärnans temperaturcentrum, vilket både kan ge värmeböljor och köldkänsla. Många kvinnor i förklimakteriet beskriver att de växelvis fryser och blir varma, ibland under samma kväll. Det är inte ovanligt och kan börja flera år före sista mens.

Hur skiljer jag mellan järnbrist och hypotyreos?
Symtomen överlappar. Järnbrist ger ofta hjärtklappning, andfåddhet vid trappor och blekhet. Hypotyreos ger oftare viktuppgång, torr hud, förstoppning och tunt hår. Båda ger trötthet och frusenhet. Blodprov skiljer dem åt: ferritin för järn, TSH för sköldkörteln. Det är inte ovanligt att ha båda samtidigt.

Varför är jag frusen och trött?
Kombinationen är klassisk för flera tillstånd: järnbrist eller anemi, hypotyreos, B12-brist, depression, sömnbrist eller D-vitaminbrist. Det är just denna kombination som gör att man bör ta ett blodprov istället för att gissa, eftersom det skiljer mycket i behandling.

Hur länge tar det innan järntillskott hjälper mot frusenhet?
Hb stiger oftast inom 2 till 4 veckor, men ferritindepåerna fylls på långsammare, ofta över 3 till 6 månader. Frusenheten brukar börja minska efter 6 till 8 veckor på korrekt dos järntillskott. Avsluta inte tillskottet tidigare även om du börjar må bättre, depåerna behöver fyllas på för att inte återfalla.

Kan stress göra att man fryser?
Ja, indirekt. Stress aktiverar det sympatiska nervsystemet som drar ihop blodkärlen i händer och fötter, vilket gör dem kalla. Långvarig stress kan dessutom påverka sköldkörtelfunktionen och ge sömnstörningar som i sin tur försämrar termoregleringen. Det är därför avslappning och sömn ofta hjälper mot frusenhet.

Är det farligt att frysa hela tiden?
Frusenheten i sig är inte farlig, men den kan vara symtom på något som är värt att behandla. Långvarig obehandlad järnbrist, hypotyreos eller B12-brist kan ge mer allvarliga konsekvenser om de pågår år efter år. Att utreda orsaken är inte överdrivet, det är klokt.

För mig blev det en bra påminnelse om att lyssna på kroppen. Jag fryser fortfarande lite mer än andra på höstmorgnar, men inte längre på det där genomträngande, ödesmättade sättet. Och nu vet jag varför, vilket är den största skillnaden av alla.

Skriven av

Johanna Nordstrøm

Skribent & bloggare

Johanna skriver om vardagen, maten, människorna och allt däremellan. Hon bor i Stockholm med sin familj och har bloggat sedan 2024 om allt från klimakteriet och köksbordssamtal till populärkultur och personliga funderingar.