Varför kliar myggbett?

Jag vet att man inte ska klia. Alla vet det. Men i det ögonblicket när ett myggbett kliar som värst, klockan elva på kvällen, mitt på vaden, så finns det ingen logik i världen som kan stoppa mig. Och efteråt, med ett rött, svullet, uppkliat bett, undrar jag varje gång: varför kliar det överhuvudtaget?

Jag bestämde mig för att ta reda på det ordentligt, och det visade sig att förklaringen är mer fascinerande än jag hade trott.

Det är din egen kropp som orsakar klådan

Myggan i sig gör faktiskt inte att det kliar. Det hon gör (det är nämligen bara honorna som sticker, eftersom de behöver blodets proteiner för att utveckla sina ägg) är att föra in sin snabel i huden och injicera saliv. Saliven innehåller ämnen som förhindrar att blodet levrar sig och som bedövar området lokalt, så att hon kan suga i lugn och ro utan att du märker det. Det är ganska snillrikt om man bortser från att det är äckligt.

Klådan uppstår först när immunförsvaret upptäcker den främmande saliven och reagerar med att frisätta histamin. Histaminet vidgar blodkärlen i området, skickar vita blodkroppar till platsen och irriterar nervändarna i huden. Det är alltså histaminet som orsakar svullnaden, rodnaden och den intensiva klådan. Din kropp försvarar sig mot ett främmande ämne, men det är paradoxalt nog försvarsreaktionen som gör ont och kliar.

Det förklarar också varför spädbarn och mycket små barn ofta inte reagerar lika kraftigt på myggbett. Deras immunförsvar har inte lärt sig att känna igen myggsaliven ännu, så histaminreaktionen blir svagare. Med tiden, efter att man blivit stucken många gånger, bygger kroppen upp ett starkare immunsvar och reaktionen blir kraftigare. Ironiskt nog kliar det alltså mer ju fler gånger man har blivit biten.

Det finns dock en ljusning. Enligt forskning kan personer som utsätts för extremt många myggbett under lång tid, till exempel de som bor i tropiska områden, utveckla en form av tolerans. Immunförsvaret lär sig att myggsaliven inte är ett allvarligt hot och minskar histaminresponsen. Det är därför lokalbefolkningen i myggintensiva områden ofta reagerar mildare på bett än turister som kommer dit för första gången.

Jag märkte det själv när jag var i Thailand. De första dagarna var jag täckt av svullna, kliande bett. Efter två veckor reagerade jag knappt alls. Kroppen hade helt enkelt vant sig.

Det finns dock en ljusning. Enligt forskning kan personer som utsätts för extremt många myggbett under lång tid, till exempel de som bor i tropiska områden, utveckla en form av tolerans. Immunförsvaret lär sig att myggsaliven inte är ett allvarligt hot och minskar histaminresponsen. Det är därför lokalbefolkningen i myggintensiva områden ofta reagerar mildare på bett än turister som kommer dit för första gången.

Jag märkte det själv när jag var i Thailand. De första dagarna var jag täckt av svullna, kliande bett. Efter två veckor reagerade jag knappt alls. Kroppen hade helt enkelt vant sig.

Varför blir det värre om man kliar?

Att klia på bettet skapar en ond cirkel som är svår att bryta. Kliandet irriterar huden ytterligare, vilket gör att kroppen frisätter ännu mer histamin, vilket i sin tur gör att det kliar mer. Det är därför ett myggbett som man kliar på kan vara irriterat i dagar, medan ett bett man lämnar ifred ofta försvinner inom ett dygn.

Dessutom kan kliande bryta huden och öppna för bakterier, vilket kan ge en infektion. Jag har själv haft infekterade myggbett som blivit stora, röda och varma runt bettet, och ett av dem krävde faktiskt antibiotikakräm. Det är verkligen inte värt det för några sekunders lättnad.

Anledningen till att det ändå känns så bra att klia, trots att det gör det värre, är att kliandet aktiverar smärtsignaler som tillfälligt överskuggar klådsignalerna. Hjärnan kan inte riktigt processa klåda och smärta samtidigt, och därför ger kliandet en kort stunds lättnad. Men så fort man slutar klia kommer klådan tillbaka, ofta starkare än innan.

Varför reagerar vi olika?

Jag har märkt att jag reagerar mycket kraftigare på myggbett än min man gör. Hans bett försvinner inom några timmar, medan mina kan vara svullna och röda i flera dagar. Det beror på att immunförsvaret varierar mellan personer. Vissa producerar mer histamin som svar på myggsaliven, och det ger en kraftigare reaktion.

Det finns dessutom forskning som visar att myggor föredrar vissa personer framför andra. De dras till koldioxid, kroppsvärme, svett och vissa ämnen i huden. Personer med blodgrupp O verkar bli stuckna oftare, liksom gravida (som andas ut mer koldioxid) och personer som nyss har tränat. Det förklarar varför vissa alltid verkar bli uppätna av myggor på semestern medan andra klarar sig nästan helt.

Vad som faktiskt hjälper mot klådan

Kyla hjälper snabbt och effektivt. En isbit inlindad i en handduk, eller bara kallt vatten, minskar blodflödet till området och dämpar histaminreaktionen. Jag brukar lägga en kall sked på bettet om jag inte har is tillgängligt, och det ger nästan omedelbar lättnad.

Antihistaminkräm eller hydrokortisonsalva fungerar också bra och finns receptfritt på apoteket. Antihistaminkrämen blockerar histaminets effekt lokalt, medan hydrokortison dämpar inflammationen. Båda ger snabb lättnad, men kyla är det snabbaste och enklaste alternativet.

Ett trick som jag har läst om och som faktiskt verkar fungera är att trycka en uppvärmd sked mot bettet. Värmen bryter ner proteinerna i myggsaliven och kan därför minska klådan. Det finns till och med elektroniska pennor som gör samma sak med kontrollerad värme, runt 50 grader i några sekunder

, och flera av mina vänner svär vid dem. De kostar runt 200 kronor och är särskilt praktiska på semestern när man blir biten dagligen.

En annan sak som jag har testat är att trycka ett kors med nageln över bettet. Det låter som en gammal huskur, men logiken bakom är att trycket sprider ut myggsaliven i en större yta, vilket minskar den lokala koncentrationen och därmed histaminresponsen. Jag vet inte om det finns vetenskapligt stöd för det, men det verkar fungera för mig, åtminstone tillräckligt för att motstå impulsen att klia.

, och flera av mina vänner svär vid dem. De kostar runt 200 kronor och är särskilt praktiska på semestern när man blir biten dagligen.

En annan sak som jag har testat är att trycka ett kors med nageln över bettet. Det låter som en gammal huskur, men logiken bakom är att trycket sprider ut myggsaliven i en större yta, vilket minskar den lokala koncentrationen och därmed histaminresponsen. Jag vet inte om det finns vetenskapligt stöd för det, men det verkar fungera för mig, åtminstone tillräckligt för att motstå impulsen att klia.

, och enligt 1177 Vårdguiden kan det ge lindring. Jag har provat med en sked som jag värmt under varmt kranvatten, och det verkade hjälpa.

Hur man undviker att bli biten

Det bästa tipset är förstås att inte bli biten alls. Myggmedel med DEET är det mest effektiva repellerande ämnet och har använts i över 60 år. Det finns även medel med icaridin som fungerar nästan lika bra och som många föredrar eftersom det är mildare mot huden.

På kvällen, när myggorna är som mest aktiva, funkar ljusa kläder bättre än mörka. Myggor dras nämligen till mörka färger, och ett par ljusa långbyxor kan göra stor skillnad. Att undvika stillastående vatten nära bostaden minskar också myggpopulationen, eftersom de lägger sina ägg i vatten. Krukor, hinkar och andra behållare som samlar regnvatten kan vara riktiga myggfabriker.

Jag kommer fortfarande att klia ibland. Det vet jag. Men åtminstone vet jag nu varför jag inte borde, och jag har en kall sked redo i frysen som plan B.