Anders ”Slam” Eriksson – en förebild i både styrka och sårbarhet

Ibland dyker det upp människor i medierna som får en att stanna upp. Som liksom slår igenom det där vardagsbruset och landar rakt i magen. För mig blev Anders ”Slam” Eriksson just en sådan person.

Jag såg honom första gången i Elitstyrkans hemligheter, det där tuffa programmet där deltagare sätts på prov av före detta elitsoldater. Anders stack ut direkt. Inte bara för sin pondus och sin imponerande fysik, utan för sitt lugn. Det där sättet han har att tala med människor – rak, ärlig, men ändå varm. Han ser folk, på riktigt.

Bakom smeknamnet ”Slam”

Namnet låter ju rätt kaxigt – Slam. Man ser nästan framför sig någon som smäller i dörrar och gör entré med explosioner. Men det är inte alls den känslan Anders ger. Tvärtom. Det känns som att hans smeknamn handlar mer om att slå hål på föreställningar. Kanske om vad styrka egentligen är.

Anders har en bakgrund inom Försvarsmaktens Särskilda operationsgruppen, en av Sveriges mest krävande och hemlighetsfulla enheter. Han har jobbat i miljöer där varje beslut kan vara skillnaden mellan liv och död. Och ändå är det något nästan lågmält över honom. Som att han har sett det värsta, och därför inte behöver hävda sig.

En vardag på västkusten – långt från krigszoner

Idag bor han med sin fru och deras två barn vid kusten, och jobbar som instruktör för röjdykardivisionen. Det är ett liv där fysisk förmåga fortfarande är i fokus – men med en annan typ av mening. Trygghet. Säkerhet. Att lära andra.

Jag tycker det är så vackert på något vis – den där växlingen från elitsoldat till familjefar och mentor. Att han verkar ha hittat en balans, trots att han gått igenom en hel del.

En ärlig röst om kriser och relationer

Det som gjorde störst intryck på mig var när han berättade om en kris i sin relation. Hur hans fru ville separera. Hur han kände sig vilsen, ledsen. Hur han faktiskt sökte hjälp – gick i terapi, tog itu med sitt mående.

Jag blev så rörd av det. Här är en man som många ser upp till för hans styrka – men som inte har något problem att visa att han inte alltid varit stark. Det är precis sånt vi behöver mer av. Speciellt vi som har några decennier i ryggen och vet att livet inte alltid går som på räls.

Att växa genom motstånd

Anders pratar ofta om vikten av att konfrontera sina svagheter. Att det är där vi hittar tillväxten. Jag tror verkligen på det. Att växa gör ont. Det kräver mod att titta på sig själv utan filter. Och det kräver tålamod att förändra gamla mönster.

Jag vet att jag själv har haft perioder då jag har duckat för det jobbiga. Tryckt undan. Bitit ihop. Men ju äldre jag blivit, desto mer förstår jag vikten av att faktiskt känna efter. Att sätta ord på det som skaver. Och att våga be om hjälp.

Varför Anders inspirerar mig

Det är något med Anders som gör honom så mänsklig. Trots all hans erfarenhet, hans bakgrund, hans auktoritet – så är han jordnära. Sårbar. Reflekterande. Han känns som en man som lever medvetet. Som inte bara tränar kroppen, utan också själen.

Jag tror att vi alla mår bra av att ha förebilder som honom. Särskilt i tider då mycket i samhället går ut på att prestera, visa upp, jämföra. Anders påminner om att verklig utveckling sker i det tysta. I terapirummet. I samtalen med sin partner. I viljan att vara en bättre människa – inte bara en starkare.

En förebild för fler än bara unga män

Det är lätt att tro att någon som Anders mest inspirerar unga killar som vill bli hårda soldater. Men jag tycker att hans historia rör något i oss alla. I mig som medelålders kvinna, absolut. För vi behöver också bli påminda om att vi får vara sköra. Att vi kan börja om. Och att det aldrig är för sent att göra upp med sig själv.

Jag följer honom på Instagram (@slam_hasse), där han delar med sig av glimtar från både sitt yrkesliv och sin vardag. Och det är just den blandningen jag tycker om – att det får finnas plats för både stål och känslor.

Hans resa är ett exempel på vad som är möjligt när man inte ger upp, när man inte låtsas, utan möter livet som det faktiskt är. Med alla dess skav, sorger, och möjligheter.

Tack, Anders

Så tack, Anders ”Slam” Eriksson, för att du vågar prata om det som andra kanske skäms för. För att du visar att riktiga hjältar inte bara finns i uniform, utan också i terapi, i familjelivet, och i den där lilla stunden när man väljer att inte ge upp.

Du inspirerar mer än du anar. Och i en värld där yta ofta får ta över, är det just din ärlighet som stannar kvar.

Vanliga frågor

Här har jag svarat på några av de mest förekommande funderingarna kring Anders.

Hur gammal är Anders ”Slam” Eriksson?

Anders är 43 år gammal, enligt uppgifter från slutet av 2024. Trots sin ålder är han i toppform och fortsätter att imponera både fysiskt och mentalt.

Hur fick Anders smeknamnet ”Slam”?

Smeknamnet ”Slam” har blivit en del av hans offentliga persona, men exakt hur det uppstod har han inte avslöjat i detalj. Det verkar dock spegla hans tuffa men rättvisa stil – tydlig, rak och med en förmåga att skapa genomslag både fysiskt och mentalt.

Vilken roll har Anders i Elitstyrkans hemligheter?

Anders är en av instruktörerna i Elitstyrkans hemligheter, där han tillsammans med andra före detta elitsoldater sätter deltagarna på prov genom tuffa fysiska och mentala utmaningar. Hans roll är att guida, pressa och stötta – alltid med målet att deltagarna ska upptäcka sin egen inre styrka.